Det är verkligen dags att ifrågasätta Transportstyrelsen och de tillämpningen av de lagar och regler vi har när det gäller trafiken. Inte inom något annat område tillämpas metoden att någon får ett straff enbart på grund av att det är tänkbart att vederbörande kan bryta mot lagen.
Jag syftar på hur Transportstyrelsen dragit in flera körkort enbart på grund av att en person anses av sjukvården vara i farozonen att nå en alkoholkonsumtion som kan vara skadlig för hälsan. Det handlar om de så kallade PEth-testerna. Detta i kölvattnet av att Transportstyrelsen tvingats ompröva sin inställning till riskerna med synfältsbortfall. En parallell där åtskilliga erfarna bilförare utan en enda olycka eller ett enda trafikbrott i sin historik plötsligt blivit av med sitt körkort i förebyggande syfte och utan seriös analys av vad synfältsbortfallet betyder för trafiksäkerheten.
Vi har idag ett trafiksäkerhetsarbete som bygger på antaganden och dåligt underbyggd statistik. Jag tar ett exempel där VTI gjorde en analys av vad gatubelysningen betydde för hastigheten på gator i Linköping.
VTI konstaterar:
”En fördubbling av belysningsstyrkan ökar hastigheten med nästan 2 %, vilket sannolikt innebär att ytterligare någon fotgängare skulle omkomma varje år i Sverige”.
Inte ett ord om att en ökad belysning betyder att en förare upptäcker en risksituation tidigare.
Det finns en allt annat överskuggande fokus på hastighet som den enda säkerhetspåverkande faktorn och det blir extremt i vissa lägen, som ovanstående, men också när Polisen lägger fokus på hastighetsövervakning på våra motorvägar sommartid. Jag under de senaste 14 åren sett i snitt mer än en fartkontroll på E4 mellan Värnamo och Stockholm sommartid, eller för att vara mer exakt när temperaturen ligger över 4 grader. Jag ser inga fartkontroller på den sträckan när det är lägre temperatur. Under samma period har jag inte sett en enda fartkontroll längs väg 27/25 mellan Växjö och Värnamo. Samma sak för väg 30 mellan Växjö och Jönköping, en vägsträcka som enligt Trafikverket var en olycksdrabbad sträcka och valdes ut för att får sänkt hastighetsbegränsning från 90 till 80 km/t. Ett beslut som fick skarp kritik av boende i orter längs vägen men också visade sig bygga på falska påståenden då jag, med hjälp av statistik från Strada, kunde visa att ingen dödsolycka inträffat under de senaste tio åren före beslutet.
Vi har många 90-vägar i Sverige som blivit 80-vägar och det går naturligtvis att bevisa att skadorna vid en olycka blir allvarligare om fordonen hållit en högre hastighet. Det som inte går att bevisa är att riskerna för att det inträffar en olycka ökar i 90 km/t jämfört med 80 km/t. Här spelar faktorer som trötthet, aktiv körning, uppmärksamhet och antal omkörningar in. Det råder ingen tvekan om att det blir fler omkörningar när hastigheten sänkts till 80 och många förare av personbilar de facto kör i 70 km/t då hastighetsmätaren visar en viss procent för hög hastighet i den flesta bilar. Detta leder till att förare av tyngre fordon med pressade tidsscheman kan välj att köra om.
En annan effekt är att den som dagligen pendlar en 80-sträcka lätt hamnar i en situation att hen kör i 95 km/t när väder, sikt och trafiksituation är trygga och det kan snabbt betyda ett indraget körkort, 2 fortkörningar med mer än 15 km/t för hög hastighet leder till indraget körkort och det i sin tur leder till stora problem för den enskilde och i vissa lägen ökade samhällskostnader när någon inte kan ta sig till, eller utföra, sitt arbete.
Tyvärr är det bara att konstatera att Transportstyrelsen mäter sin effektivitet och framgång i antalet indragna körkort, inte i det verkliga trafiksäkerhetsarbetet. I sammanhanget är det viktigt att poängtera att Polisens insatser till stor del påverkar statistiken och Polisen i sin tur påverkas av lobbyister och politiker. Ett exempel är NTF som kräver högsta hastighet 80 km/t om mittseparation saknas. E10 mellan Luleå och Kiruna är 35 mil och saknar mittseparation.
En sänkning från gällande 100 km/t till 80 km/t på den sträckan skulle betyda nästan en timme längre körtid och med stor sannolikhet större risker för trötthet eller fokus på annat än körningen.
Samtidigt lyckas svenska Polisen inte få stopp på olagliga gaturace eller förare som är villiga att ta riskerna med extremt höga hastigheter.
Så sent som i veckan stoppade norska polisen ett olagligt gaturace med kännbara straff som beslagtagna bilar och körkort indragna under mycket långa perioder då det handlade om nytagna körkort och hastigheter på upp till 200 km/t på allmän väg.
I Danmark så beslagtas bilen om någon kör i dubbla hastigheten.
