Så hände det igen. Det som inte skulle hända enligt Trafikverket. Det som inte fick hända. Snöstormen slog till, vägar blockerades, bussar välte av vägen och personbilar krockade när de försökte köra om på 2+1-vägar där endast högerfilen var halkfri. Trafikverket skyllde på lastbilar med dåliga däck och körde ut med bandvagnar för att ge de som satt fast dricka och energibars.
Inför den här vintern gick Trafikverket först ut och kritiserade lastbilschaufförer och åkare för att de har för dåliga däck och ändrade på reglerna för vinterdäckskraven, sedan lovade generaldirektören, Roberto Maiorana, att det skulle bli betydligt bättre vinterväghållning tack vare ett datorstött samarbete med några biltillverkare där information om aktuellt väglag skickades i realtid från bilarna antisladdsystem till Trafikverket. Som om det skulle hjälpa när man i de allra flesta fall går ut med halkbekämpning för sent.
Det är i högsta grad orimligt att chaufförer möter en oplogad E4 med mer än 1 dm snö när de kommer från en mindre välplogad väg, vilket flera chaufförer jag har mött vittnar om och jag själv upplevt många gånger.
Vi minns alla det som hände på E22 i Skåne januari 2024. Det har analyserats av myndigheter och Trailer har gått djupt i reportage där vi träffat bärgare och talat med myndigheterna. Då vägrade företaget som hade entreprenaden på den vägsträckan att prata med oss. Bärgarna förklarade att lastbilschaufförerna i en stor majoritet hade bra däck och att många hade satt på snökedjor. Vi fick också veta att upphandlingsreglerna för vem som skulle bärga försenade insatserna med sex timmar. Tala om att det byggs upp snödrivor och bilköer under en skånsk snöstorm under den tiden. I myndigheternas analys kom det också fram att man inte satte in tillräckliga resurser i tid för att hålla vägen öppen.
Vi minns när Stockholm försvann några år tidigare. Då frågade jag som journalist Trafikverkets presstjänst vilka resurser de satt in för att hålla Essingeleden öppen. Svaret jag fick var att de hade tre plogbilar som körde i bredd i skytteltrafik, men de avbröt då flera lastbilar fått stopp i en backe i högerfilen och valde att be om polishjälp för att få bort dem. De valde av någon anledning inte att försöka hålla de två filerna öppna. Alla chaufförer vet att nyckeln till att det ska fungera är att snön plogas bort och det läggs salt och/eller sand i de tuffaste backarna. Trafikverket påstod att de inte får göra det på Essingeleden, vilket infrastrukturministern och trafikutskottet sa inte fanns några förbud mot.
Vi minns Arlandaolyckan januari 2023 då en lastbil vält och blockerade E4. Trafikverket påstod att det var saltat och 3 plusgrader. En chaufför på plats sa att det inte var saltat och 3 minusgrader. Jag gick till botten med ärendet och begärde ut gps-loggar från saltbilarna och det visade sig vara precis som chauffören sa.
Jag förstår svenska nyhetsjournalister som köper Trafikverkets påståenden om att det är lastbilschaufförerna som är roten till stoppen. I dag är nyhetsjournalistikens viktigaste uppdrag att vara snabb och nyhetsbyråer, liksom många tidningar, använder sig i stor utsträckning av vikarier för att slippa anställa folk. Det är tråkigt, men framför allt väldigt skadligt för trafiksäkerhetsarbetet där Trafikverket inte granskas. För egen del har jag de senaste 30 åren kört mellan 6.000 och 10.000 mil varje år och det som slår mig är hur otroligt rätt lastbilschaufförerna som talar om för sena insatser, missade sträckor och för små insatser stämmer med mina erfarenheter.
Jag har upplevt allt detta. Jag har upplevt att jag ringt Trafikverkets larmtelefon och larmat om isgata men fått svaret att det är stigande temperaturer så det är snart smält. Samma svar som en chaufför som körde vinterväghållning åt ett företag som hade entreprenaden i ett bestämt område med stora viktiga vägar fick från sin insatsledare. Han stod på sig och menade att det på vissa sträckor kommer att ta tid innan isen smält men fick ändå inte gå ut och halkbekämpa. En timme senare inträffade den första dödsolyckan på platsen helt beroende på ishalka på de sträckor som solen inte värmt upp.
Jag har så gott som alltid möts av lögner, ilska och ovilja att samarbeta de gånger jag har sökt svaren på varför en olycka inträffat. Jag har blivit hotad av en lokal platschef för företaget som då hade vinterväghållningen på en del av E4 när jag fotograferade den tomma saltladan för en artikel om att sagda företag snålat med saltinköpen och nu stod utan salt. Ett företag som hade ansvar för en del av Sveriges viktigaste vägsträcka.
Detta i ett Sverige där vi har lagar och regler för hur högt till tak det måste vara i en lokal där man får ha anställda. För våra chaufförer är vägarna arbetsplatsen sommar som vinter, natt som dag.
Jag skulle kunna namnge både informatörer och de entreprenadföretag som ljugit mig rakt upp i ansiktet när jag sökt sanningen bakom misslyckandena i vinterväghållningen.
Trafiksäkerhetsarbetet står tyvärr och stampar på en och samma fläck. Det styrs av teoretiker och en poliskår som allt mer blir din fiende på vägen från att ha varit din vän. Jag har under de senaste 15 åren aldrig fått däcken kollade längs vägen. Jag blev dock stoppad i en stad två dagar efter dubbförbudet för att jag körde bil med dubbade vinterdäck.
Jag har aldrig sett en fartkontroll längs E4 eller någon annan större väg när det varit kallare än 4 plusgrader. Sommartid är det dock gott om dem. Polisen och Trafikverket har fullt fokus på hastighet och den information som förmedlas via tidningarnas vikarierkårer handlar om hur många fler som dör om vi kör 3 km/t fortare. Inte att tre personer dog i samma olycka på E22 förra vintern bara för att man var för sent ute med halkbekämpningen.
Bottennappet när det gäller hastighetsdebatten var nog när Trafikverkets och Transportstyrelsens dåvarande generaldirektör, Lena Erixon och Jonas Bjelfvenstam, gick ut och beskyllde lastbilschaufförerna för att köra några km/t för fort och krävde att alla vägar utom 2+1 och motorvägar skulle ha högsta tillåtna hasighet 80 km/t och de som bara körde några km/t för fort skulle bötfällas och komma närmare indraget körkort. Detta för att undvika onödiga omkörningar. Vi alla vet att personbilars hastighetsmätare visar något för hög hastighet. Det förslaget skulle betyda att trafiken skulle flyta i runt 70 km/t. Samma trafikverk som räknade med en kostnad på 10.000 till 20.000 kronor per person vid en ökad restid på 1 timme när de skapade grund för en ökad satsning på järnvägen.
