Vi har ett grannland i väster som vi måste förhålla oss till i mångt och mycket. Inte minst när det gäller skidåkning. Landet är befolkat av norrmän och norska kvinnor. Jag har haft svårt att bortse från bilden av norrmän som glada men med en ganska naturnära look, och norska kvinnor som både vackra och smarta.
Det hela började en tidig morgon i färjekön vi Lærdals färjeläge. Jag och mina vänner kom för sent till sista kvällsfärjan så vi valde att lägga oss bak i vår Ford Transit och sovande invänta första morronfärjan. Där i ett kallt morronrusk vaknar vi av att två norrmän står och pladdrar utanför.
– Vet du hvordan det høres når svenskene ser på blinkerne sine, säger den ene.
– Helt klart, säger den andre: fungerer, fungerer ikke, fungerer, fungerer ikke.
Här står de förbaskade norrmännen och gör sig lustiga i en grovt generaliserande bild av svenskars påstådda brister vad gäller iq.
Man skulle kunna säga att de skjuter sig själva i foten i detta så typisk norskt korkade sätt att göra sig lustiga över sina nordiska bröder. De har ingen respekt för att det är en svensk historia i grunden. De till och med verifierar det genom att säga fungerer, fungerer ikke på norska, precis som historien beskriver det när vi svenskar återberättar originalhistorien om en norrman som skickar ut sin vän för att kontrollera blinkersen. En originalhistoria som någon till och med lyckats sälja till serietecknaren Mort Walker som återgav den genom att beskriva hur Schassen skickar ut Nollan för att kolla blinkersen på Jeepen.
– Fungerer, fungerer ikke, säger Nollan i den norska utgåvan av Knasen, som heter Billy.
Helt otroligt. De fattar inte ens att Billy är en bokhylla och inte en soldat. Dessutom vidimerar de än en gång att originalhistorien handlar om en norrman som på norska beskriver funktionen hos blinkersen.
Så till min stora förvåning läser jag en rapport från Statens vegvesen, Trafikverket på norska. ” – Å gi syklister samme rettighet som gående på gangfelt vil kunne føre til at syklister holder høyere hastighet når de kommer fra gang- og sykkelvei eller fortau og skal krysse veien. Det kan skape en falsk trygghet for syklistene, som i verste fall kommer i høy fart uten at bilistene har mulighet til å oppdage dem i tide”.
Kort så är det någon i Norge som konstaterat att det inte är en god idé att bygga cykelöverfarter mot bakgrund av att cyklister i dag kan komma upp i gott och väl 50 km/t. Det konstateras helt enkelt att det kan ge cyklisterna en falsk trygghet.
I Sverige vill man bygga fler cykelöverfarter för att ge de oskyddade trafikanterna företräde i trafiken. Doktrinen är att göra det besvärligt för privatbilismen. Kosta vad det kosta vill i människoliv. Sjukvård har vi ju, så det räcker.
Det låter som en klassisk Norge-historia, men är tyvärr sant. Detta trots att antalet skadade oskyddade trafikanter redan idag är fler än antalet skadade i bilar.
Hur gör man då i Danmark?
Jo, man separerar cykeltrafiken från bilismen för att undvika olyckor. Man skickar inte ut oskyddade cyklister för att göra det besvärligt för bilismen.
Och, ja det är en norsk kvinna som avråder från cykelöverfarter.