Vad är ett liv värt? Kan ett liv vägas mot miljön eller mot kostnader för att hålla våra vägar halkfria? Kan ett liv vägas mot kostnaderna för fler poliskontroller längs vägarna?
Tråkiga frågor som ändå måste ställas efter en vinter med flera dödsolyckor på en extremt hal E4 och en skrämmande olycka i Danmark där en mamma och två barn omkom i en liten bil som blev påkörd bakifrån av en drogad förare utan körkort och som körde mycket för fort och i en betydligt större bil.
Jag har talat med både Trafikverkets pressjour och infrastrukturminister Tomas Eneroth. Trafikverkets presschef deklarerar att Trafikverkets uppgift inte är att hålla E4 halkfri, bara framkomlig. Tomas Eneroth säger att E4 ska hållas halkfri om det är möjligt. Trafikverket säger på sin hemsida att man klarar sig lika bra utan dubbar om bilen har antisladdsystem.
Miljödebattören Per Kågeson drev en intensiv kampanj för att vi av miljöskäl måste ha bilar med vikter betydligt under ett ton. Kvinnan och barnen som omkom i Danmark hade en sådan. Mannen i bilen som körde på dem satt i en bil som vägde dubbelt så mycket.
TT rapporterade nyligen att Växjö ligger trea i rankingen om vilka städer som har sämsta luftkvaliteten i Sverige. Ett Sverige som visserligen ligger bra till vid en global jämförelse, men bäst är Finland. Artikeln avslutas med att sju miljoner människor dör i förtid på grund av luftföroreningar. Växjös miljö- och hälsoskyddsinspektör får frågan om varför Växjö ligger så illa till och vad som kan göras. Svaret är att vi bilister ska välja bort dubbdäcken.
Det är bara att det att påståendet att Växjö är Sveriges tredje sämsta stad när det gäller luftkvaliteten är väldigt dåligt underbyggt.
Varken TT eller miljö- och hälsoskyddsinspektören noterar att det bara är 46 platser i Sverige som har mätts, varav 17 i Stockholm och Malmö. Inte heller ser de att mätningen som representerar Växjö är gjord i Asa. 4 mil norr om Växjö. Malmö har sämst luftkvalitet. Ett Malmö som förmodligen är den ort som har minst procentsats av dubbdäck och Finland, som är bästa landet, har störst andel dubbdäck om man jämför med andra länder.
När jag söker på luftföroreningar i olika länder så säger tyska naturvårdsverket att industrin och jordbruket ligger bakom de höga partikelhalterna. I Finland säger man: ”Finpartiklarna kommer i Finland främst från avgaser och vedeldning och som fjärrtransport från andra länder. Långväga partiklar uppstår också vid energiproduktion, industri, hyggessvedning och terrängbränder”.
I Finland tvättar man gatorna under vintern för att få bort sand från vinterns sandning. I Växjö ligger sanden i drivor på gatorna. I Finland vet man att sand på asfalt mals till partiklar.
SLB; Stockolms Luft och Bulleranalys, argumenterar också mot dubbdäcken. De refererar till en undersökning finansierad av svenska Vägverket som visade att ca 2 procent fler olyckor med personskador inrapporterats till polisenefter det att dubbdäcksavgifterna införts i Norge och dubbdäcksanvändningen gått ner från 80% till 20%.
Man säger ingenting om att antalet olyckor med personskador i Sverige minskade med närmare 40% under samma tid, knappa 10 år, framför allt beroende på att bilarna blivit säkrare.
Jag gillar inte att bli kallad för miljömupp. Ett tråkigt och hånfullt öknamn på den eller de som vill värna allas vår miljö. Jag funderar ofta på varför man på något sätt vill håna den som vill alla väl. Kanske ett sätt att sticka huvudet i sanden? Kanske ett resultat av att allt för många försökt tvinga igenom, eller påverka oss att tro att vi måste ta, beslut som minskar säkerheten eller komforten. Beslut som på ett eller annat sätt påverkar vår vardag negativt. Saklighet och kunnande är ett måste för att allmänheten ska ta miljöarbetet på allvar.