Hastighet dödar nämligen. Tre av tio fotgängare och cyklister överlever att krocka med en bilist som kör i 40 kilometer i timmen. Kör bilisten däremot i femtio dör närmare nio av tio. Därtill minskar risken att kollisioner överhuvudtaget inträffar om hastigheten sänks. Vid 40 kilometer i timmen är stoppsträckan 16 meter kortare än vid 50 kilometer i timmen, skriver Expressens ledarredaktion idag.
Trafikanalys föreslog därför i höstas att bashastigheten i tätorter ska sänkas från 50 till 40 kilometer i timmen. Åtgärden beräknas kunna rädda 5 liv per år och minska antalet allvarligt och mycket allvarligt skadade personer med 83 respektive 12.
Jag funderar lite på om det inte vore bättre att börja med oväntade hastighetskontroller på 50-vägar istället för att gå på i skrivbordstyckares statistikstrumpor. Jag skulle vilja veta hur många dödsolyckor i städerna som orsakats av de som verkligen höll 50 km/t. Jämför vi det med antalet dödsolyckor orsakade av bilister som kör om andra bilister när de håller 40 km/t får vi med största sannolikhet fler skadade och döda i det senare fallet.
Ledarredaktionen föreslår också: ”Om bilisterna skulle förmås att verkligen följa hastighetsgränserna – exempelvis genom smalare körfält – skulle hela 17 liv kunna räddas årligen. Det motsvarar en fjärdedel av alla dem som dör i krock med motorfordon i tätorter.”
De som verkligen bryter mot hastighetsgränserna lär fortsätta även om körfälten blir smalare och det i sin tur ökar riskerna.
Vakna! Det finns en verklighet därute. En verklighet som inte kan hanteras med statistik. 5 gånger så många dör i självmord jämfört med i trafikolyckor. Det är dags att inse att vi behöver en trafik som fungerar. Det hjälper inte att sänka hastigheten men det hjälper med fler trafikpoliser. Ett fungerande empatiskt samhälle med seriös psykvård skulle betyda så mycket mer.