Framtidens bil, en fråga som sysselsatt oss sedan bilarnas barndom. Det har handlat om enorma bilar med fantasifulla utseenden. Gärna med en touch av samtida spetsteknologi. Bilar har designats för att se ut som flygplan eller raketer. En tid trodde vi att framtidens bilar skulle drivas med kärnkraft. Gasturbiner har också varit på tapeten, eller rättare sagt i motorrummet.
För femton år sedan var det många som förutspådde bilens död. Då var det spårtaxis som skulle lösa vår personliga mobilitet. Nu är vi tillbaka i läget där bilen har en framtid tack vare att vi har lösningar för det vi kallar hållbara och förnybara drivmedel. Spårtaxin är död och begraven som universell transportlösning men kan fungera som monorail mellan exempelvis parkeringsplats och järnvägsstation.
Vi är nu så säkra på att framtidens bil har en elmotor att det blivit en marknadsföringsgrej att ge sken av att vara i teknikutvecklingens främsta linje genom att annonsera att dieselmotorn är död och ange ett datum från vilket alla bilar man tillverkar ska ha en elmotor.
Men, hur snabbt kan vi ställa om?
Väljer vi en infasning av elmotorn tillsammans med förbränningsmotorn i ladhybridfordon går det ganska snabbt och detta utan stora infrastrukturförändringar i form av laddstationer och tankstationer för vätgas. Kombinerar vi den här infasningen med mer biodrivmedel och syntetiska drivmedel minskar vi vårt behov av fossila drivmedel samtidigt som vi minskar växthuseffekten och riskerna för både extrema väderförhållanden och ett tredje världskrig.
Egentligen är detta den enda lösningen som fungerar i praktiken, enligt minuppfattning..
Vad säger biltillverkarna?
Att Tesla talar sig varma för att snabbt gå över till batterielbilar är ingen överraskning och deras arbete för att punktera kritikernas argument är oerhört imponerande. De tog fram den första batterielbilen med anständig räckvidd. Den första med högsta krocksäkerheten. Den första körglada elbilen, den första eldrivna premiumbilen och den första eldrivna SUV:en.
Så kom Tesla 3, den första folkelbilen med anständig räckvidd, men nu är det upplagt för en fight. GM lägger sig inte platt, inte Renault eller Nissan heller. De har alla tre vassa konkurrenter till Tesla 3 med hög säkerhet och räckvidder som ligger över 30 mil. Volkswagen och Audi har sina konkurrenter till både Tesla 3 och Tesla X som konceptbilar nära produktion.
Den höga tröskeln för de rena batterielbilarna är dock fortfarande laddinfrastrukturen. Dels saknas det snabbladdare på vissa vägsträckor och dels är kapaciteten på befintliga snabbladdare inte tillräcklig om många bilar ska laddas samtidigt.
Toyota är marknadsledare när det gäller hybridfordon och satsar helhjärtat på hybridlösningar samt vätgasbilar som tankas med vätgas, som i sin tur används för att producera el i en bränslecell i bilen.
Den senaste versionen av Toyotas spetsmodell med hybriddrivlina är Toyota Prius plug-in. Jag har kört den med en förbrukning på 3,3 liter per 100 km från fulladdad och fulltankad till tomt batteri och tom tank. Det är imponerande siffror för en så stor bil med prestanda och komfort i klass med bra bilar utan den avancerade drivlinan. I min dagliga körning körde jag den enbart på el tack vare den långa räckvidden på dryga fem mil innan förbränningsmotorn går in.
Siffran kanske inte imponerar om man jämför med angivna förbrukningssiffror för moderna dieselbilar och definitivt inte om man jämför med andra laddhybrider, men detta är verkliga förbrukningssiffror. Jag kan köra VW Passat GTE och Kia Optima Sportswagon på samma sätt men då blir förbrukningen en liter högre per 100 km. Kör jag Audi Q7 e-tron eller Volvo XC90 T8 åker den upp ännu mer. Då ligger vi på runt 8 liter per 100 km. Detsamma gäller Mitsubishi Outlander. Den stora fördelen med en laddhybrid är att de i daglig pendling kan köras på enbart el. Nackdelen är att den har två drivlinor vilket ökar vikten och minskar innerutrymmena, men å andra sidan så blir en batterielbil med räckvid över 30 mil också en tung bil. Laddhybriderna är samtidigt utmärkta dragbilar, medan de flesta batterielbilar inte kan dra släp.
Problemen med dieselbilen är föroreningarna, som går att bemästra men tekniken att göra det är dyr. En annan besvärande omständighet är det faktum att dieseln är en bristvara då den tillverkas av samma del av råoljan som villaolja och flygbränsle. Bensinen tillverkas av en annan del av råoljan. Det ger oss mer tid innan bensintillgången blir ett problem. Omvänt så har vi kommit längre när det gäller inblandning av förnybart biodrivmedel i dieseln.
Den optimala lösningen idag är kombinationen av laddhybrid med bensinmotor som klarar E85. Det är det billigaste och snabbaste sättet att minska vårt fossilberoende och höja luftkvaliteten i städerna. Infrastrukturen för att tanka E85 är bra utbyggd i Sverige. Kombinerar vi detta med ett krav på bara köra med elmotor i innerstäderna får vi ännu bättre luftkvalitet där och minskat buller. Tyvärr lyckades media skriva ihjäl etanolmotorn i en slags kamp om att hitta vassaste argumentet mot etanol som drivmedel och mot alla som jobbade med det, så tröskeln är hög för att få acceptans för etanol igen.
Framtiden var det!
Framtidens bil är egentligen framtidens bilar. Laddhybriderna kan hänga med många år medan vi fasar in biogasbilar, batterielbilar och bränslecellsbilar. Under tiden kan vi fasa in allt mer förnybart och koldioxidneutralt drivmedel. Vi måste sluta att se olika tekniker som konkurrenter mot den teknik vi tror på mest själva. Då kan vi få stopp på växthuseffekten och de miljöriskerna som den sista oljeutvinningen innebär, liksom riskerna för ett storkrig i striden om den sista oljan. Detta är realiteter vi måste ta med i diskussionen.
Vore det då inte bättre att bara döda personbilen?
Nej, definitivt inte! Vårt samhälle är byggt för personlig mobilitet och den är så viktig för de flesta av oss att vi kommer att köra personbilar så länge det går om det inte dyker upp ett bättre alternativ. Just detta är nyckeln. Förbud funkar inte, men ett bättre alternativ gör det. Titta på Norge och batterielbilarna. Titta på efterfrågan på Teslas batterielbilar.
Bästa alternativet då. Vad är det?
Tekniken har vi gått igenom, men hur bygger vi ett samhälle som är ett bättre samhälle än dagens bilberoende.
Min vision här är att hitta lösningar för interaktion mellan personlig mobilitet och kollektivtrafik. Bilar som parkeras i noder där kollektivtrafiken och den personliga mobiliteten möts. Parkeringshus vid järnvägsstationer och tunnelbanestationer samt förarlösa monorailtåg i stil med Kastrups Metro. Tät matartrafik med kolloektivtrafik mellant knutpunkter som centrum, stormarknader och industriområden.
Visst parkeringshus är inte vackra, men de går att bygga vackrare och som en del av byggnationerna runt de här noderna. Att parkera bilen i ytterkanten av stadskärnan ger en vackrare, renare och tystare stadskärna.
Drar vi nytta av den nya självkörande tekniken så kan parkeringshusen ha separata delar för självkörande bilar dit ingen människa tar sig. Man stannar bilen i en fil vid stationen, tar sin väska och går, så parkerar bilen helt själv. När man kommer tillbaka kallar man på den igen med sin mobilapp och den körs fram i en specifik fil. Den här tekniken hade Volvo framme för mer än fem år sedan. Den tekniken är av större betydelse för miljön än Volvos samarbete med Uber som bara är ett billigare alternativ till taxiresor. Självkörande Uber-bilar är inget annat än en våt dröm om mer intäkter för företaget som sådant
Självkörande bilar. Löser inte de alla de här problemen egentligen?
Nja riktigt så enkelt är det inte. Det finns en hel del lagliga hinder ännu så länge. Där är automatisk parkering enligt ovan enklast att lösa då den kan göras inom ett bestämt område utan människor som kan skadas.
Problemet med de självkörande bilarna är också att de kommer att öka trängseln då de måste göra ett större trafikarbete för att tillgodose behovet, än om alla har varsin bil. Det kommer också att vara trafiktoppar som idag och då måste kapaciteten för de självkörande bilarna dimensioneras efter detta. De självkörande bilarna i kombination med personlig mobilitet och en förändrad kollektivtrafik som bara inriktas på täta turer längs matarleder med stöd från just de självkörande bilarna och den personliga mobiliteten, vilket kan vara personbil, moped, cykel eller mc, kan öka attraktionskraften för kollektivtrafiken, minska kostnaderna för densamma och ge bättre innerstadsmiljö.
Vad säger biltillverkarna om självkörande bilar?
Det finns de som är övertygade om att vi kan ha helt självkörande bilar i en snar farmtid. Mercedes har visat konceptbilar där alla är passagerare och sitter vända mot varandra. Audi har tagit fram tekniska lösningar som gör det möjligt att låta bilen köra själv på Autobahn. Den fixar rubbet som omkörning, filbyten, visa tecken, slå på vindrutetorkarna och så vidare. De tekniska möjligheterna är obegränsade, men de juridiska aspekterna är en svårare nöt att knäcka.
Vad händer exempelvis om fyra självkörande bilar kommer samtidigt till en korsning och tekniken går i baklås när den inte kan sortera ut vem som ska köra först?
Där har Nissan ett svar:
– Skulle systemen inte känna igen en situation som de inte är programmerade för stannar samtliga inblandade bilar och skickar ett felmeddelande till en mänsklig helpdesk som med hjälp av bilarna kameror och loggar kan lösa knuten och styra prioriteringarna.
Nissan vill se vad man kallar demokratisk självkörande teknik som inte kostar skjortan. Man lanserar redan nu Propilot i något man kallar Nissan Intelligent Drive, ett antal funktioner som ska underlätta för föraren. Propilot är standardutrustning i nya Leaf men då enbart med funktionen att kunna följa en annan bil. Mot tillägg kan man få funktionen automatisk parkering. Intelligent Drive är ett koncept där elbilen är en del av infrastrukturlösningen och kan kopplas upp med V2G (Vehicle to Grid) och V2H (Vehicle to Home). Två smarta lösningar där elbilarnas batterikapacitet används för att minska belastningen på elnätet vid toppar i efterfrågan, ge intäkter till bilägaren som kan ladda när elen är billig och sälja när den är dyr, minska elkostnaderna i hemmet genom att ladda billigt och använda lagrad el när elen är dyr och fungera som backup vid elavbrott.
Nissan är tydliga med att man ser möjligheterna med självkörande bilar men att prio ett är att bygga ut tekniken i den takten kunderna vill ha den. Det är inte säkert att den som betalar stora pengar för en Nissan GT-R vill ha hjälp av en dator som kör bilen. Möjligen i vissa lägen som vid kökörning och vid parkering.
– Där är vi idag, säger Gareth Dunsmore, som är elbilsansvarig inom Europa på Nissan. Vi kommer att lägga till funktioner successivt, men vi vill ge föraren och köparen möjlighet att välja.
Volkswagen lanserade nyligen sin stora lyxiga coupé, Arteon. I den kan systemet förutse vägen med hjälp av gps och sakta in bilen vid exempelvis rondeller. Den läser också hastighetsskyltar och kan, om föraren väljer den funktionen, hålla den angivna hastigheten.
– Där är vi idag, säger Gareth Dunsmore, som är elbilsansvarig inom Europa på Nissan. Vi kommer att lägga till funktioner successivt, men vi vill ge föraren och köparen möjlighet att välja.
Sammanfattnigsvis:
Jag är övertygad om att vi kan åstadkomma en hållbar transportsektor och det är den personliga mobiliteten som är bäst i klassen.
Jag är också övertygad om att vi har en övertro på det här med självkörande bilar om vi enbart ser dem som ett sätt att minska miljöbelastningen. Ser vi dem istället som en bra affärsmöjlighet för Uber och liknade företag så är det en bra lösning. Frågan är bara vad som händer med den personliga servicen som taxichauffören ofta ger och vad som händer med alla arbetslösa taxichaufförer. Det finns uppenbara risker att billiga självkörande Uber-bilar konkurerar ut kollektivtrafiken. Det viktigaste med den självkörande tekniken är att den rätt använd kan öka säkerheten i trafiken.
