Vi börjar med optimismen.
Jag har sagt det förut och jag säger det igen. Tesla har betytt och betyder oerhört mycket för utvecklingen mot koldioxidneutrala transportlösningar. Tesla bröt isen med Tesla Roadster och visade att det går att bygga snabba och roliga elbilar med lång räckvidd. Tesla Superchargers visar att det går att lösa infrastrukturen och Tesla S har visat att elbilen fungerar i vardagen och har en riktigt hög säkerhet. Tesla X har visat att det går att bygga eldriven suv som kan dra en husvagn. Tesla har rätat ut en rad frågetecken.
Tesla är publika, spektakulära och Elon Musk har en charisma som bara Steve Jobs skulle kunna mäta sig med. Lanseringen av Tesla 3 och senare Tesla Semi var blåkopior på Jobs Apple-lanseringar.
Framför allt har Tesla och Elon Musk skrämt upp övriga biltillverkares utvecklings- och marknadsföringsavdelningar i sken. Volvo håller årets största ”kejsarens nya kläder”-pressrelease där man lovar att alla bilar som utvecklas i framtiden kommer att ha en elmotor och räknar in mildhybrider i detta där elmotorn inte driver bilen. Flera biltillverkare lovar Tesla-dödare. Kort sagt Tesla äger rodret på skeppet som kallas biltillverkning.
Men, och detta suger. Tesla har en rad påhejare som tror på och sprider sagor.
Jag har kört Teslas bilar och de är föregångare i mycket, men man måste inse att det finns begränsningar. Det tar en timme längre att köra sträckan Växjö-Stockholm med en Tesla S. Det är revolutionerande bra om vi jämför med vad som var möjligt innan Elon Musk startade sitt korståg för elbilarna, men det är realiteten. Det tar tid att ladda dem och det tar extra lång tid om det står många Teslor på samma Supercharger.
När Elon Musk lanserade Tesla Semi erbjöd han trailerdragare med prestanda som får tävlingsbilarna i Truck-racing att framstå som en gammal dieselmerca från 60-talet. Ändå svär lastbilschaufförerna och säger att det är V8-dieseln som regerar.
Musk beskrev Semi som en lastbil med räckvidd på 80 mil och en möjlighet att laddas med 64 mils räckvidd i kommande megachargers. Jag tror han fixar det. Nästan. Han kommer att hålla nästan allt han lovar men under ideala förhållanden.
I kölvattnet av presentationen fick olyckskorparna vingar och beskrev det som orimliga laddningsströmmar från laddare som måste ge 1600 kW. Dagens Superchargers ger 135 kW.
Direkt får de superoptimisterna emot sig som säger att det är inget orimligt att plocka ut 1600 kW från nätet.
– Att plocka det ur elnätet är inga som helst problem, säger Olle Johansson på Power Circle till nyteknik.se.
Haken är att det kommer att behöva stå kanske 200 lastbilar och laddas samtidigt på laddplatserna längs E4 om alla lastbilar ska vara Tesla Semi. Då är det 320 000 kW som ska ner på varje laddplats.
Detta är realiteten. Samtidigt tecknar Scania avtal om 4 eldrivna tunga lastbilar till Norge. Lastbilar med bränsleceller och elmotorer istället för batterier och elmotorer. Vätgasen som omvandlas till el i bränslecellerna är lastbilarnas energi precis som dieseln idag. Det tankas lika fort som en fordonsgasdriven lastbil och vätgasen produceras av el lokalt vid tankställena. Elen tillförs med en jämn strömtillförsel som i och för sig kräver mer ström totalt då det blir en del effektförluster i tekniken med bränsleceller, men de momentana topparna kapas.
Paralleller finns i personbilsvärlden. Toyota och Hyundai har bra bränslecellsbilar och ser en kostnadsutveckling som gör att de kan bli billigare än batterielbilar.
Vad jag tror??
Jag är övertygad om att vi kommer att hitta former för hur de olika teknikerna ska kunna samverka och samexistera.
