Visst finns det tydliga fördelar med Volvos framtidsvision, men det finns också en rad frågetecken att räta ut. Mycket pekar på att det blir betydligt fler körda mil om många ska servas av samma bil. Det blir alltså mer trångt på vägarna och mer plats på parkeringsplatserna.
Den viktigaste frågan att räta ut är ändå hur snabbt de här fordonen ska kunna köra. Balansen mellan säker trafik och effektiv transport blir en tuff nöt att knäcka. Ta exempelvis en dimmig dag då en av bilarna drar ner hastigheten till kanske 25 km/t för att datorn inte ser längre än att den farten är den maximala. Ta snörök vintertid. En totalt förblindande verklighet som alla som kör i Norrland hanterar så att de memorerar vägen framför dem innan de kör in i snön, i de lägen det går. Slår en självkörande bil till tvärstopp är det en stor risk för seriekrockar.
Jag misstänker att man kommer att sätta säkerhetskraven extremt höga och det betyder i sin tur långsam trafik. Omvänt så fungerar kökörning bättre om bilar kommunicerar med varandra och kan köra säkert med korta avstånd.
En annan fråga är införandet av tekniken, hur det ska göras på ett säkert och smidigt sätt. Hur ska vi undvika terrorhandlingar? Hur gör vi vid ett teknikhaveri i datorsystemen? Samhället blir än mer sårbart. Dessutom måste vi ta ställning till hur vi hanterar vandalisering och nedskräpning. Slutligen visar erfarenheterna från Car2Go att den här tekniken konkurrerar mest med kollektivtrafiken. En tuff nöt att knäcka i ett Sverige där vi prioriterar just kollektivtrafiken.
