Några säger att det handlar om ett meningslöst mellansteg mellan elbilar och fossilbränsledrivna bilar, andra talar sig varma för laddhybrider.
Är vi helt säkra på att framtidens bil är eldriven?
Några säger att vi har inget val, andra säger att elbilen är dödsdömt för att den är skadligare för miljön då vi behöver mer el och mer råvaror som är svåra att utvinna och dessutom finns i begränsad mängd.
Debatten om vilka drivmedel som är bäst för miljön finns, men har allt mer tagit formen av en hatdebatt där de olika lägren smutskastar varandras teknologier. Exempelvis jublades det bland elbilsförespråkare när en gasdriven bil exploderade i Sverige för ett par år sedan.
Hatet och retoriken är visserligen lätt att förstå när man ställer det i relation till att vi har en president i ett av världens största länder som går till storms mot vår statsminister i sin twitterkanal. Detta för att Lövén inte sätter sig över vår grundlag och släpper rapparen som var i slagsmål fri. Trump skapar på det viset en hatstorm mot Sverige utan att basfakta belyses. USA är ett land med en enorm krigsmakt, en enorm forskningssektor och ett samhälle som har en stor negativ inverkan på miljön. En seriös debatt om hur USA kan fokusera på att lösa den stora framtidsfrågan hur vi ska driva våra fordon intresserar uppenbarligen inte Trump som även kan tänka sig oljeutvinning ur skiffer med mycket stor negativ miljöpåverkan.
Vi måste komma bort från oseriöst hat och oseriös egoism för att gå vidare mot den hållbara transportsektorn. Vi måste inse att det inte finns en enda lösning och att allt annat ska smutskastas. Vi behöver både eldrivna fordon och fordon som drivs med förbränningsmotorer.
Vi måste bara komma bort från vårt beroende av fossila drivmedel och vi är snart där. Produktionen av biodrivmedel ökar snabbt och nu börjar även syntetiska drivmedel bli konkurrenskraftiga. Så sent som i mitten av juli presenterade forskare vid Uppsala Universitet en studie som visar att man kan producera kolväten med hjälp av solljus och cyanobakterier. En teknik som bland annat Audis utvecklingsavdelning forskat mycket på och som Uppsalas forskare nu visar att den kan ha en betydligt högre produktionskapacitet än vad som varit känt. Forskarna utvann Butanol och det är ett ämne som kan förädlas till ett förnybart fordonsbränsle där kolet ingår i ett kretslopp. Kort sagt så går samma kol som blivit en restprodukt vid förbränningen in som råvara vid nytillverkning av bränslet. Processen är en kombination av biologisk och syntetisk framställning av drivmedlet.
För att förstå hur detta fungerar behöver man veta att de fossila drivmedlen i princip är uppbyggda av kol- och väteatomer och dessa reagerar med luftens syre vid förbränning så att det bildas koldioxid, vatten och energi. Den biologiska processen skapar ett kolväte som sedan byggs om i den syntetiska processen så att det motsvarar det fossila drivmedlet. Inte så konstigt egentligen. Det hela handlar om kol, väte och syre. Grundläggande grundämnen som vi har runt omkring oss. Det gäller bara att peta ihop kolet och vätet i rätt proportioner och det kan kemisterna. Utmaningen nu är att skala upp det till större kapacitet. På köpet får vi ett renare drivmedel utan exempelvis det svavel som följer med i de fossila drivmedlen.
Det är här hybriden och framför allt laddhybriden kommer in. Vi minskar behovet av batterier och därmed de ämnen som behövs vid framställningen av dem och vi kan samtidigt ha eldrivna bilar i stadskärnorna. Samtidigt minskar vi behovet av drivmedel till förbränningsmotorerna och kan på så vis snabbt möta det med en ökad produktion av bio- och syntetiska drivmedel.
