Under gårdagen hade vi en otäck olycka på väg 222. En halkolycka som var direkt onödig. Om Trafikverket och väghållaren gör sitt jobb så ska en så trafikerad väg som väg 222 inte kunna vara hal strax efter klockan nio på dagen. Polisen kunde bara konstatera att det var väldigt halt på platsen när de kom dit efter att ett av fordonen, en buss och en tung lastbil, hade frontalkrockat. Fyra svårt skadade personer som resultat av dålig väghållning och bristande tydlighet från Trafikverket. Finns det inte pengar för en seriös halkbekämpning har trafikanterna rätt att få veta det.
Det var inte massor av snö, bara en vägbana som frusit. Väghållaren var förvarnad av smhi dagar i förväg.
Trafikverket varnade trafikanterna för ”den förrädiska svartisen” i ett tv-inslag veckor i förväg. Trafikverkets presschef Bengt Olsson tog upp riskerna med svartisen i tv:s nyhetsprogram och han sa att det enda som hjälper när det är risk för svartis är att köra långsamt. Inte ett ord om att Trafikverkets prioriteringar gör att vi inte har råd att hålla vägarna halkfria. Inte ens de viktigare vägarna. Inte ens när det är ett par minusgrader som det varnats för från metrologerna. Inte ens när det, som här, hade räckt med en saltning innan rusningstrafiken satte igång på morgonen.
Även vägar som E4 drabbas varje år av missar i vinterväghållningen där vägbanan ser saltad ut men är frusen under ytan.
– Vi behöver ärlighet och klara besked från Trafikverket. Det skulle rädda liv på våra vintervägar, säger Stefan Nilsson redaktör för tankesmedjantrafik. Trafikanterna måste få veta vilka prioriteringar som görs av Trafikverket. Så som vinterväghållningen sköts idag är det stor risk att råka ut för blankis även på större vägar och vid tidpunkter då det definitivt funnits tid att göra en halkbekämpning. Får vi tydliga besked om vad som gäller och varför det är så kan vi anpassa däckutrustning och körning till det. Det största riskmomentet i vinterkörning är bilister som är övertygade om att vägen är halkbekämpad och den inte är det.
