Folksams forskning, lobbying på lösa grunder

Vad säger statistiken?

Vad säger Anders Kullgren, forskningschef på Folksam?

Vad kan vi dra för slutsatser av detta?

Statistiken säger med andra ord att högre hastighet räddar liv.

Ändå säger samme Kullgren i årets mätning: ”Skulle alla hålla hastighetsgränserna skulle fler än 70 liv varje år kunna räddas i Sverige”.

Jag förnekar inte det faktum att lägra hastighet räddar liv, men jag vill visa hur totalt insiktslös lobbying görs med påståenden som inte verifieras på något sätt. Tittar vi på Folksams rapport 2020 säger Folksam: ”I Sverige skulle årligen 80 liv räddas om hastighetsgränserna hölls.” Det året var det 204 personer som miste livet i trafikolyckor. Det är inte seriöst att hugga till med en siffra på det viset. Vi vet att det finns en rad andra parametrar som droger, alkohol, halt väglag, aggressiv körning och så vidare så det är orimligt att påstå att 40% av alla dödsolyckor beror på att någon kört för fort.

Han var uppe i rampljuset för några år sedan då Folksam påstod att Toyota var säkraste bilarna utan att berätta att de bara forskade på vissa märken, att de bara tittade på olyckor där två fordon var inblandade. Dessutom var Toyota en samarbetspartner med Folksam.

Än en gång säger jag att hastigheten är en faktor som påverkar utgången av en olycka, men det går inte att försöka påverka beslutsfattare med ett lösryckt påstående som motbevisas i statistiken. Det kanske är 10 färre som dör om alla håller hastigheten alltid. Det finns parametrar som tiden vi tillbringar exponerade för risker i trafiken, trötthet och bristande uppmärksamhet vid låga hastigheter på säkra lågt trafikerade vägar med mera.

Framför allt betyder det att fokus lyfts från andra viktiga trafiksäkerhetsfrågor som droger och alkohol, aggressiv körning, korta avstånd och framför allt vår relation till bilen. Idag är det alldeles för många lättkränkta män i trafiken. Män som tror att bilkörning på allmän väg är ett race. Under 2020 omkom 46 kvinnor och 158 män i trafiken. Män är mer lättkränkta och riskbenägda, eller kanske till och med inte mogna att köra bil i allmän trafik.

För det första så är påståendet att yrkesförare på något sätt ökar riskerna i trafiken ett påhopp på en hel grupp seriösa yrkesmän och yrkeskvinnor. För det andra så är det uppbyggt på helt felaktiga grunder och lösa antaganden. Det finns inget i statistiken som säger att yrkesförare är inblandad i fler trafikolyckor än andra. Tvärtom så klarar sig yrkesförarna riktigt bra i trafiken. Framför allt om man tar med parametern hur mycket de kör.

Jag kör mellan 6000 och 10000 mil om året. Varje sommar så ser jag i snitt 1,6 fartkontroller på motorvägen mellan Värnamo och Stockholm. Jag har inte sett en enda fartkontroll någon annanstans de senaste 8 åren. Intressant mot bakgrund av Kullgrens brösttoner: ”Det är alarmerande att vi ser en kraftig ökning vid årets hastighetsmätningar, särskilt alarmerande är att andelen överträdelser var högst på vägsträckor med 30 och 40 km/h i hastighetsbegränsning, där risken är störst att köra på oskyddade trafikanter som fotgängare och cyklister.”

Vi har de senaste åren haft några riktigt allvarliga trafikolyckor med många döda. Det har handlat om ett vägavsnitt som varit känt trafikfarligt men inte åtgärdats, det har flera gånger handlat om ungdomar som lekt i trafiken (läs kört ordentligt för fort eller tävlat), det har handlat om motorvägar utan möjlighet att köra av ett havererat fordon (läs lastbilschauffören som inte förstod att röken kom från en stillastående bil) och om droger och alkohol.

Statistik: ”Omkomna 2010–2021”