Skrivbord i all ära. De kan vara bra till mycket, som till exempel att ställa vackra blommor på, eller en bild på sina nära och kära. Allt från den älskade hustrun till byrackan som charmar varje gång den får en chans.
De kan vara bra att sitta och jobba vid, sammanställa statistik vid och att iaktta omvärlden ifrån.
Men, de är inte bra att ha sin bas för att göra analyser ifrån. Skrivbordsforskare och skrivbordslobbyister tenderar att försöka påverka med hjälp av fyrkantig statistik istället för verklighetsbaserade iakttagelser.
Trafiken skördar varje år runt 300 människors liv. Trafikverket menar att 100 liv skulle kunna räddas om alla höll hastighetsgränserna. NTF, Nationalföreningen för Trafiksäkerhetens Främjande, vill sänka hastighetsgränserna ytterligare jämfört med dagens nivå.
I början av 2019 var både Trafikverkets och Transportstyrelsens generaldirektörer ute och krävde skärpning av trafikanterna, som de hävdade bröt mot hastighetsgränserna allt oftare och allt mer. De målade ut 2019 till ett problemår med alldeles för höga hastigheter på våra vägar. Samma år publicerade Christer Hydén, András Várhelyi och Sverker Almqvist en debattartikel med rubriken: ”Vem är modig nog att göra något åt hastighetsproblemet på vägarna?”.
De är forskare inom trafiksäkerhet och de vill att svenska fordon ska utrustas med teknik som gör det omöjligt att köra fortare än gällande hastighetsgränser. De konstaterar i sin debattartikel, publicerad på hd.se, att: ” Det senaste året har antalet omkomna i vägtrafiken ökat kraftigt. Och sett i ett längre perspektiv har den minskning som var synlig fram till 2010 stagnerat. Samtidigt visar Trafikverket att bilförare inte har blivit bättre på att hålla hastigheten och att de mål som myndigheten har satt upp inte alls är på väg att uppnås.”
Sanningen är att antalet döda 2018, året som menas med senaste året i debattartikeln var 324, att jämföras med 252 året innan och spannet 252 till 319 för tiden 2010 till 2018. Granskar vi statistiken så är det mötesolyckorna och upphinnande-olyckorna som ökat mest mellan 2017 och 2018.
Så kom 2019. Ett fantastiskt trafiksäkerhetsår med 221 döda i trafiken. Det är alltså resultatet för året som generaldirektörerna och forskarna beskrev som året med allt fler som kör allt fortare. Efter det dog debatten helt.
Jag säger inte att hastigheten inte har med trafiksäkerheten att göra, men jag säger att det finns en rad andra aspekter att ta hänsyn till. Jag kör mellan 6 000 och 10 000 mil per år i Sverige och utomlands. Jag har lärt mig att riskerna är störst fredag till lördag. Jag har lärt mig att saker som aggressiv körning är betydligt vanligare just fredagar och lördagar. Jag har lärt mig att attityden i trafiken inte handlar om samarbete, vilket är så viktigt för att trafiken ska flyta. Attityden är konkurrens. Det gäller att vara först, köra snabbast, ha sportigast bil.
Ta en vanlig fredagseftermiddag på motorvägen någonstans i Sverige, eller på vilken fyrfilig väg som helst. Även om du ligger i omkörning så kommer du förr eller senare att bli ifattkörd av någon som anser att han, för det är så gott som uteslutande män som ägnar sig åt aggressiv körning och tävlande i trafiken, ska förbi dig. Det spelar ingen roll om du håller hastigheten eller ligger över gällande hastighet. Det spelar heller ingen roll om du har en kö med bilar framför dig som du i din tur vill komma förbi. Det finns alltid någon som tycker att du ska köra fortare, eller avbryta dina omkörningar och gå till kant för att egot bakom dig ska köra om. Gör du inte det ligger bilen bakom dig ibland bara ett par meter bakom din bakre stötfångare och det i hastigheter på kanske 120 km/t. Det är inte ovanligt att bilen bakom blinkar med helljuset eller viftar med ett finger i bilen.
Det finns regler för hur man ska köra på motorvägen. Man ska underlätta omkörningar och man ska ligga kvar i görligaste mån i högerfilen. Men, man ska också köra om i tur och ordning och inte försöka påverka sina medtrafikanter att köra fortare, eller tvinga dem att gå in bakom en lastbil och bromsa. Inte om de ligger i omkörning och har andra bilar framför. Omkörningar ska göras så smidigt och skyndsamt som möjligt, men den tanken är bortglömd idag när så många kör med farthållare.
Lika irriterande som det är med stressade egon som ligger så nära att man inte ser deras strålkastare i backspegeln, lika irriterande är det med en medtrafikant som ligger i vänsterfil och inte ökar för att komma om utan väntar på att du ska fastna bakom en lastbil eller liknande.
Jag kan bara konstatera att allt för många i dagens trafik är oförmögna att tänka sig in i medtrafikanternas situation och hellre tävlar med eller till och med försvårar för medtrafikanterna.
I allt för många lägen ser jag ett samband mellan det maniska fokus på hastighet som så gott som alla trafiksäkerhetsaktörer ägnar sig åt. Ytterst få tittar på trafikbeteende och förmåga till samarbete.
Under årets första fem månader har vi haft två allvarliga olyckor där fyra ungdomar miste livet i vardera olyckan. Sammanlagt 8 personer alltså. Det är 4 procent av förra årets dödsfall i trafiken. Vi hade så sent som för ett par dagar sedan två ungdomar som blev svårt skadade i en olycka där alla i bilen var under 18 och alkohol fanns med i bilden. Ingen, inte ens trafiksäkerhetsforskare, inbillar sig att vi kunde undvikit de här olyckorna om hastigjetsgränserna satts lägre. Kanske om bilarna haft alkolås eller hastighetsbegränsare.
Jag menar att vi måste omvärdera vår syn på bilen. Vi måste skapa en atmosfär av samarbete i trafiken, vi måste beivra aggressiv körning. Vi måste fokusera trafikövervakningen på riskerna istället för att skicka ut trafikpoliserna där de kan plocka så många fartsyndare som möjligt. I april körde jag Värnamo-Södertälje t.o.r. en gång i veckan. Första veckan var det en fartkontroll på 120-sträckan mellan Jönköping och Linköping. Andra veckan var det tre fartkontroller på samma sträcka och tredje veckan en på just den sträckan som är en av Sveriges säkraste vägsträckor. Tredje veckan räknade jag till fem vägarbeten längs E4 på sagda sträcka, men fartkontrollen var även denna gången på 120-sträckan. Den dagen jag körde var E4 avstängd i många timmar vid Markaryd efter att en lastbil kört på ett väghållningsfordon vid ett vägarbete.
Trafikverkets djupstudier av dödsolyckor visar att 53 personer omkom i en alkohol- eller drogrelaterad trafikolycka år 2019, vilket är 24 procent av alla omkomna i trafiken. Av dessa personer omkom 31 i olyckor som enbart var alkoholrelaterade, 15 i olyckor som enbart var drogrelaterade och 7 i olyckor som var både alkohol- och drogrelaterade.
År 2019 omkom 221 personer i vägtrafiken, en kraftig minskning mot föregående år. Antalet omkomna i alkohol- eller drogrelaterade olyckor minskade, men andelen omkomna i sådana olyckor förblev konstant.
Fartsyndare riskerar sina och andras liv i varierande grad beroende på omständigheterna eftersom en vägs hastighet alltid sätts i relation till hur säker vägen är när den är som tyngst belastad. En berusad eller drogad förare riskerar alltid sitt och andras liv i trafiken, men samhällets fokus när det gäller trafiksäkerhet är och har länge varit hastigheten och detta i allt större grad med hjälp av fartkameror som inte avslöjar rattonyktra.
