Trafikanalys rapporterar varje år analyser av transportsektorns samhällsekonomiska kostnader i relation till uttaget av skatter och avgifter. Analyserna visar bland annat om transporterna bär de samhällskostnader som de också ger upphov till. I den nu publicerade rapporten som redovisas här i sammanfattning redovisas resultaten för 2024.
Genom att beräkna trafikens icke-internaliserade externa kostnader såsom, slitage på infrastruktur, olyckor, emissioner av koldioxid, luftföroreningar, etc. går det att få en uppfattning om hur mycket skatter och avgifter kan behöva justeras för att motsvara de beräknade externa kostnader som trafiken ger upphov till.
I Tabell 1 och 2 presenteras några resultat vad gäller internaliseringsgrad och icke-internaliserad extern kostnad. Kostnaden för koldioxid har i dessa beräkningar bestämts till 3,02 kronor per kg. Internaliseringsgraden har generellt ökat något sedan föregående år, med ett fåtal undantag.
Tabell 1. Några resultat – icke internaliserad kostnad i kronor per personkilometer samt internaliseringsgrad inom parentes. Prisnivå 2024 och 2024 års kostnader, skatter och avgifter.
Tabell 2. Några resultat – icke-internaliserad kostnad i kronor per tonkilometer samt internaliseringsgrad inom parentes. Prisnivå 2024 och 2024 års kostnader, skatter och avgifter.
Personbilstrafik
För personbilstrafik skiljer sig internaliseringsgraden mellan bensin-, diesel- respektive eldrivna bilar. Som framgår av Tabell 1 beräknas internaliseringsgraden på landsbygd till knappt 60 respektive 64 procent för bensin- respektive dieselbil. För elbil täcker elskatten elbilens mycket låga nivå på externa kostnader i landsbygdstrafik.
Kollektivtrafik och flyg
Persontrafik på järnväg i de stora stråken är inte riktigt internaliserad. I tågläge bas, vilket kan motsvara det mindre trafikerade järnvägsnätet, är internaliseringsgraden 65 procent. Den återstående icke internaliserade externa kostnaden för tåg ligger i genomsnitt på 3 öre per personkilometer, och varierar mellan drygt 2,5 öre per personkilometer i tågläge hög och närmare 6 öre per personkilometer i tågläge bas vid passage av tätort.
Persontrafik med buss (biodiesel) betalar i mindre utsträckning för sina samhällsekonomiska kostnader än tåg och har en internaliseringsgrad om 65 procent och icke internaliserade externa kostnader i landsbygdstrafik om drygt 5 öre per personkilometer och betydligt högre (35 öre) i tätort.
Under antagandet att EU:s utsläppshandelssystem (EU ETS) internaliserar kostnaden för koldioxid blir det nationella flyget överinternaliserat, som redovisas i Tabell 1. Om det antas att EU ETS däremot inte internaliserar kostnaden för luftfartens koldioxidutsläpp blir resultatet underinternalisering, då drygt 70 procent av flygets externa kostnader betalas.
Internationella flygningar utanför EU betalar i mycket liten utsträckning för de externa kostnader de orsakar oavsett koldioxidvärdering. Eftersom flyg utanför EU inte inkluderas i EU:s utsläppshandel är de icke internaliserade externa kostnaderna för sådana flygningar mycket stora.
Godstransporter
Som framgår av Tabell 2 har godstransporter med tung lastbil utan släp höga beräknade icke internaliserade kostnader om 1,04 kronor per tonkilometer i tätort, vilket motsvarar 4,25 kronor per fordonskilometer. På landsbygden betalar lastbil utan släp inte heller för de externa kostnader de orsakar och internaliseringsgraden är 45 procent. Tung lastbil med släp har på landsbygden en internaliseringsgrad om 42 procent och en icke internaliserad kostnad om 12 öre per tonkilometer. 12 öre per tonkilometer motsvarar för denna lastbilskombination drygt 2,25 kronor per kilometer.
Godstransporter på järnväg har lägre icke-internaliserad kostnad (3 öre) än både sjöfarts-transporter (6 öre) och lastbilstransporter (12 öre). Samtidigt har järnväg utanför tätort i stort sett samma internaliseringsgrad (50 procent) som sjöfart (51 procent). Lastbil med släp på landsbygden har en något lägre internaliseringsgrad med 42 procent.
Inrikes sjöfart
I en mindre utvecklingsstudie har vi försökt att avgränsa fartyg som går i inrikes trafik. Vi har dessutom inkluderat ett par finlandsfärjor. Med hjälp av Shipairmodellen och AIS-data har SMHI tagit fram uppgifter om bränsleförbrukning, ruttdistans, antal resor med mera.
Vi har beräknat kostnaderna för fartygens externa effekter mätt i kronor per personkm respektive kronor per tonkm. Vi har fartyg i olika storleksklasser och såväl passagerarfartyg som godsfartyg.
I genomsnitt ligger internaliseringsgraden för fartygen i samma storleksordning som framgår i Tabell 2 ovan. Vi ser stora skillnader i internaliseringsgraden mellan olika kategorier av fartyg. Godsfartygen i vår studie har generellt en högre internaliseringsgrad än passagerarfartygen.
