Biltillverkare är enfaldiga, enkelspåriga och verklighetsfrånvända. Samtidigt som vi har klass 3 varningar för extremväder, översvämningar, orkanvindar, 60 centimeter snö i Roskilde i början av december och klimatkonferensen i Paris fokuserar på global uppvärmning där transporterna har en avgörande negativ inverkan, fokuserar de på självkörande bilar och exklusiva material till interiören för att få den åtråvärda stämpeln av att vara ett premium-märke och high tech.
Bilköparna sväljer hela det här luftslottet. Två tredjedelar av unga yrkesverksamma London-bor säger att de vill ha självkörande bilar utan att någon av dem ens har sett en sådan. Låt oss klassificera det som en karriär-boost. Så många människor har gjort karriär genom att utge sig för att vara specialister på sociala media och internet. Silverryggarna, jag menar de grånande gentlemännen, 60 plus, som sitter i företagsledningarna och är rädda för femtio- och sextiotalisterna väljer att lyssna på åttiotalisterna och ge dem cart blanche bara för att de kan svamla på om något som låter framtid och high tech. Klart att man kan då också göra karriär genom att tala sig varm för en bil utvecklad av Google.
Att det vi behöver är bilar som drivs med förnybara koldioxidneutrala drivmedel känns inte så där mycket high tech. Mer som tråkiga måsten som vi ständigt påminns om av medvetna empatiska och solidariska människor med det snäva målet att de vill allas och planetens bästa istället för sitt eget bästa på bekostnad av jonen.
I kölvattnet av det här har vi alla som lyckas med ego-boosten och får till en tillräckligt häftig lön för att välja en premium-bil också gjort det valet men på grumliga grunder. Vad är nu en premiumbil känns som en adekvat fråga. Tyvärr finns det inget svar på detta. Ändå vill alla biltillverkare klassas som tillverkare av premiumbilar för överklassen, övermänniskorna eller kort sagt de som har mest pengar. Övermänniskor, för det är vad varje individ i den ego-boostande business-världen anser att de är, anser sig ha rätt att unna sig lite lyx även om det går ut över klimat och fossila drivmedelsreserver. Det märkliga i det här är att dessa övermänniskor klarar inte själva av att reda ut vad som gör en bil bättre än en annan. De går på det smartaset reklaminslaget och de mest upphausade ryktena.
Det som engagerar penningstinna bilköpare, läs de som lyckats bluffa till sig ett välbetalt jobb, är att de kan visa upp en fasad av lyx, premium och överlägsenhet i kombination med god smak. Det är därför de är så lättlurade av reklammakarna. Det är därför det går att sälja så kallade premiumbilar till ett högre pris. Eller för all del rätt armbandsur, rätt märkesjeans, märkesväska, bang & Olufsen stereon, Harley Davidson cykeln eller BMW X6, den mest meningslösa bil som någonsin byggts.
Kort sagt. Det lönar sig att bygga bilar som får de penningstinna köparna att tro att de betalar för något unikt. Gärna något sportigt med överlägsna vägegenskaper. Ändå vill de ha självkörande bilar.
Låter vi marknaden styra får vi motorstarka och sportiga bilar med avancerade chassin byggda för racing men med elektronik som gör att föraren inte behöver håll i ratten. Finns det ett bättre bevis på att vi inte kan låta de så kallade marknadskrafterna styra utvecklingen.
Istället borde vi göra som norrmännen och styra marknadskrafterna politiskt så att det känns smart och hig tech samt lönsamt att välja bilar som alla vet är bra för klimatet. Elbilar alltså.
