På kort tid har vätgas kommit att bli det som allt fler hoppas och tror ska knuffa undan fossila bränslen inom flera områden, inte minst industrin och transporter.
Tekniken bakom har varit känd sedan länge men kanske är det nu det lyfter, för nu satsar EU och en mängd företag på tekniken. Ett av företagen är DBSchenker som delar med sig av sina tankar och information om hur vätgasen fungerar och vad den kan användas till i ett pressmeddelande.
Att utvinna energi ur vätgas har den fördelen att det enda utsläppet är ren vattenånga. Vätgasdrivna bilar skulle då kunna vara ett komplement till elbilar, inte minst vid längre och tyngre transporter. Fördelarna med vätgas, jämfört med elbilar med batterier, är att det går fort att tanka och att det går att åka längre sträckor på en full tank. Precis som med traditionella bränslen. Ofta kan både el och vätgas kombineras i en så kallad hybrid.
Mercedes-Benz GenH2 är en konceptlastbil som tankas med flytande väte och har en räckvidd på 100 mil enligt tillverkaren. 2023 ska lastbilen vara redo att testas i skarpt läge. Bild: Daimler Truck AG
Så omvandlas vätgas till elektricitet
Rent tekniskt fungerar det så att man med hjälp av elektricitet kan dela upp vatten (H2O) i syrgas (O2) och vätgas (H2) varpå vätgasen kan lagras i gastankrar i fordonet. Genom en så kallad bränslecell kan vätgasen sedan omvandlas till elektricitet som driver en elmotor. Ur avgasröret kommer då enbart vanligt vatten. Processen alstrar också värme, som kan användas för exempelvis uppvärmning av fordonshytten.
Så här fungerar en bränslecell. Illustration: Vätgas Sverige
Lagring, transport och säkerhet
De vanligaste sätten att lagra och transportera vätgas är antingen i komprimerad form vid 200 till 700 bar eller i flytande form, vilken den antar vid -253 grader Celsius. När gasen används i fordon komprimeras den till 350 till 700 bar i fordonets vätgastankar.
Själva gasen är lättantändlig men det finns stor vana av att hantera den. Redan idag är vätgas en av de dagligen mest använda industrigaserna. Säkerhetssystemen i vätgasfordon gör bilarna lika säkra som andra bilar.
Transport, tillverkningsindustri och uppvärmning
Användningsområden för vätgas som energibärare handlar om långt mycket mer än att flytta gods i fordon. Tillverkningsindustri och fastighetsuppvärmning är två andra branscher. Tekniken gör det också möjligt att balansera våra elnät. Eftersom elen kan lagras i form av vätgas kan tillgång och efterfrågan matchas bättre. Solenergi från sommaren kan användas för att värma upp hus på vintern.
Tre huvudsakliga utmaningar
Tillverkningen måste bli grön
Precis som andra elfordon som behöver grönt framställd el till sitt batteri, så behöver också vätgasen det för sin framställning. Väldigt mycket elektricitet dessutom. Grön vätgas tillverkas endast genom förnybara miljövänliga lösningar. Här ligger en av utmaningarna idag. Dagens vätgas produceras till största delen med icke förnybar naturgas, så kallad blå vätgas. Denna måste fasas ut och ersättas med tillverkning genom förnybara energikällor som sol- och vindkraft.
Kostnaden måste sänkas
Att driva industrier och fordon med förnybar energi med endast vattenånga som utsläpp låter hoppfullt, men utmaningar finns utöver att tillverka vätgasen grönt. En av dem är kostnaderna. Fossila bränslen är fortfarande klart billigare, men utvecklingen går framåt. Något som också driver upp kostnaderna just nu är priset på bränslecellsfordon och priset på de metaller som krävs för att tillverka bränsleceller. Priset tros sjunka genom massproduktion av fordon och all den forskning som just nu sker på bränsleceller.
Toyota som är en stor aktör när det gäller bränsleceller räknar med att en uppskalad tillverkning av vätgasdrivna elfordon kommer att betyda lägre tillverkningskostnad än för elfordon med batterier. (reds anmärkning).
Distributionen måste byggas ut
Ytterligare en utmaning är distributionen av vätgas. I dagsläget finns endast fyra tankställen i hela Sverige. Inom Europa har Tyskland kommit längst med 90 tankställen.
EU har tagit fram en vätgasstrategi
Inom ramen för EU:s ”gröna giv” presenterades i somras en vätgasstrategi som går ut på att gå från fossila bränslen till vätgas och att vätgastillverkningen blir grön. EU:s klimatkommissionär Frans Timmermans är entusiastisk och har kallat gasen för ”den nya energins rockstjärna”. Regeringsinitiativet Fossilfritt Sverige jobbar samtidigt på en nationell vätgasstrategi som ska bli klar strax efter att detta skrivs.
– På bara två år har kartan över vätgasens roll i omställningen förändrats dramatiskt. Vätgas i lastbilar eller flyg trodde jag inte på för två år sedan. Scania, Volvo AB och Daimler har bestämt sig för att satsa på bränsleceller och vätgas. Airbus har meddelat att de ska ha ett flygplan klart för vätgas till 2035. Sjöfarten har färjor som har vätgas, sa Svante Axelsson, nationell samordnare för Fossilfritt Sverige, i en kommentar till Dagens Nyheter i november förra året.
Spännande framtid
Användningsområden för vätgas som energibärare handlar om långt mycket mer än att flytta gods i fordon. Tillverkningsindustri och fastighetsuppvärmning är två andra branscher. Tekniken gör det också möjligt att balansera våra elnät. Eftersom elen kan lagras i form av vätgas kan tillgång och efterfrågan matchas bättre. Solenergi från sommaren kan användas för att värma upp hus på vintern.
Sammanfattningsvis finns det alltså mycket spännande och många miljövinster kopplade till grön vätgas. Ett välkommet fossilfritt drivmedel för transportsektorn om allting faller väl på plats.
