Eldrift av tunga långväga godstransporter är ett överraskande bra alternativ för omställningen till fossilfritt, både för klimatet och rent ekonomiskt. Men tillgången på fossilfri el är avgörande, säger Chalmers Industriteknik i ett pressmeddelande.
Användningen av förnybar energi måste öka för att klimatutsläppen från inrikes transporter ska minska med 70 procent till 2030. Ska vi satsa på biobränslen, eldrift, elvägar, vätgasdrivna bränslecellsfordon eller elektrobränslen?
Synliggör alla kostnader
För att underlätta jämförelsen har en projektgruppen med representanter för näringslivet och VTI analyserat kostnad och klimatnytta för ett flertal olika tekniker för fossilfri framdrift av lastbilar. De lanserar begreppet mobilitetskostnad, som synliggör kostnaderna i sin helhet: inköp av fordonet, service, reparationer, produktion och distribution av drivmedel samt investeringar i och underhåll av distributionsinfrastruktur.
Resultaten visar att batteridrift har lägre mobilitetskostnad än dieseldrift redan 2030, men också 2045.
Överraskande resultat
– Det var en överraskning för oss att batteridrift föll så väl ut för den tunga, långväga lastbilen som kör 640 km på en dag i genomsnitt, säger projektledaren Kristina Holmgren.
Även i en klimatjämförelse är det rent batteridrivna fordonet ett bra alternativ. Men i rapporten poängteras att tillgången till fossilfri el är avgörande. För att skapa klimatnytta krävs en elmix med låg klimatpåverkan.
Om batterierna laddas med el motsvarande en europeisk mer koldioxidintensiv elmix i stället för en svensk elmix, ger batteridrivna fordon högre växthusgasutsläpp än både biogas och samtliga flytande biodrivmedel.
Batteriproduktion en utmaning
Tillverkningen av batterier har en betydande påverkan på de totala utsläppen av växthusgaser från elektriska drivlinor. Vägs koldioxidutsläppen från batteriproduktionen in i klimatkalkylen får de eldrivna tunga fordonen sämre klimatprestanda.
I stället visar komprimerad biogas (CBG) som producerats genom rötning av gödsel och avfall de bästa resultaten ur klimatsynpunkt. Produktionen av sådan biogas begränsas dock av tillgången på råvara. Även andraproduktionsmetoder för biogas ger relativt låg klimatpåverkan, men en storskalig användning kräver att produktionskapaciteten byggs ut.
Mer grön el behövs
Tillgången på fossilfri el är grundläggande, inte bara för eldrift, utan även för en hållbar produktion av flera av de andra undersökta drivmedlen, som biogas och vätgasdrift.
– Det är enormt viktigt att vi bygger ut en elproduktion med låga växthusgasutsläpp och ökar kapaciteten i det svenska elnätet, säger Kristina Holmgren. Det blir en utmaning för oss, särskilt då efterfrågan på grön el ökar från flera sektorer.
Underlättar politiska beslut
Utsläppen av växthusgaser från tunga transporter har minskat de senaste åren, tack vare en ökad användning av biodrivmedel. Men för en uthållig minskning krävs fler lösningar. Studien pekar på att olika tekniker är lämpliga för olika segmentberoende på de olika hinder och risker som kommer med de förnybara alternativen.
Resultaten från studien kan hjälpa beslutsfattare att avgöra hur man bäst gynnar de alternativ som är mest hållbara på sikt. De grundläggande kostnaderna och riskerna har gjorts synliga och kan därför användas av politiken för att laborera med olika scenarier och styrmedel.
Kostnads- och riskfördelning mellan nyckelaktörer för fossiloberoende långväga godstransporter på väg, KNOGA
Projektdeltagare
- Kristina Holmgren*, Johanna Takman och Inge Vierth, VTI, Statens väg- och transportforskningsinstitut
- Stefan Heyne, CIT Industriell Energi
- Monica Johansson, Volvo Technology AB
- Magnus Fröberg och Madeleine Ekström, Scania CV
- Olov Petrén, E.on Biofor AB
- Per-Arne Karlsson, St1 Sverige AB
*Sedan 1 april 2021 arbetar Kristina Holmgren på RISE Research Institutes of Sweden.
