Elbilarna erövrar världen och frälser bilindustrin, men olyckskorparna kraxar om att elektriciteten inte räcker, städerna korkas igen och att privatbilismen är dömd att dö. Vad gäller egentligen? Vad vill vi prioritera? Ställer vi frågan på sin spets så handlar det om hur vi hanterar de resurser vi har för att producera el. Behöver vi fyra serverhallar för Amazon, Google, Microsoft med flera, eller behöver vi en utsläppsfri mobilitet?
Elförbrukningen i fyra stora serverhallar motsvarar den elektricitet som behövs för att all trafik med privatbilar och tunga lastbilar i Sverige är eldriven. Detta kan vi konstatera efter att Aftonbladets journalister lyckats få fram uppgifterna om hur mycket ström de stora serverhallar som amerikanska datajättar etablerar i Sverige just nu kräver. Den största serverhallen, en av Amazons serverhallar kräver ett elnät dimensionerat för en elförbrukning på 500 MW (megawatt).
Det planeras, enligt aftonbladet.se, ett tjugotal serverhallar i Sverige i olika storlek. Utöver den på 500 MW är det flera på 350 MW.
Enligt tillgänglig statistik så körs det 7 miljarder mil per år med personbil i Sverige. Det gäller alla personbilar, således även yrkesbilar som taxi. En elbil kan köras 3 mil på 5 kWh. 7 miljarder mil kräver således 11,7 miljoner MWh (megawattimmar).
Det går 8 760 timmar på ett år. Skulle serverhallarna köras för fullt under året kräver en av de största hallarna 4,4 miljoner MWh. Det betyder att knappa tre serverhallar förbrukar lika mycket el som alla personbilar skulle göra om de var eldrivna.
När det gäller tunga fordon så har vi redan idag bussar som drivs med el, lagrad i batterier i bussarna. Flera lastbilstillverkare har aviserat eldrivna lastbilar. Flera med batterier för energilagring men också lastbilar som får strömmen från luftledningar, spår i marken eller bränsleceller som drivs med vätgas. Oavsett teknik så krävs det el för att driva dem och det handlar om enorma utmaningar för att ställa om infrastrukturen. En utveckling som är på gång. Sveriges första serietillverkade tunga lastbil rullar idag i Helsingborg. Den används för att transportera kaffe åt Zoega och det är en eldriven Volvo FE Electric.
Tesla och Scania är tillverkare som aviserat tunga eldrivna lastbilar med batterier. Tesla Semi, Teslas tunga lastbil, går enligt Tesla 1 mil på 13 kWh. Scania säger 1 mil på 12 kWh. Lastbilar över 26 ton rullar enligt statistiken 0,37 miljarder mil under ett år i Sverige. 0,37 x 12,5 = 4,625 miljarder kWh vilket är 4,625 miljoner MWh, vilket är lika mycket som en stor serverhall förbrukar under ett år om den körs för fullt.
Kort sagt så motsvarar driften av fyra stora serverhallar elförbrukningen om alla personbilar och tunga lastbilar i Sverige körs på el. Eftersom elbilar lagrar den el de behöver i batterier eller vätgas kan de huvudsakligen laddas när elnätet har lägst belastning, men man stänger inte ner en serverhall när elnätet har som högst belastning.
Eftersom Sveriges regering subventionerade Amazon med en sänkning av elskatten med 97% tycks samma regering anse att vi inte har problem att producera tillräckligt med el. Det intressanta är att serverhallarna är kommersiell verksamhet driven av privatägda företag, medan laddparker för elbilar är en viktig del i omställningen till en infrastruktur med minimal miljöpåverkan. Läs: enda möjligheten att rädda vårt klimat, vår planet, undvika ett tredje världskrig och att skapa en hållbar transportsektor.
Vad tillför då Amazon för miljön? Grundtanken med Amazon är att sälja mycket och billigt, vilket i klartext betyder import från låglöneländer och en ökad konsumtion här hemma. Läs: ökade transporter och ökad utarmning av jordens resurser.
Ett av de största problemen vi har idag när det gäller övergången till eldrivna fordon är dimensioneringen av laddplatserna längs de stora transportlederna. Tesla har visat vägen med sina Superchargers och Ionity kopierar upplägget som handlar om att tillhandahålla tillräckligt många laddpunkter för snabbladdning med så höga strömstyrkor att man kan ladda för runt 35 mil på en halvtimme, vilket betyder runt 150 kW per laddpunkt. Tio laddpunkter behöver då kunna leverera 1500 kW, eller 1,5 MW, för att alla ska kunna ladda snabbt samtidigt. Tesla talar om snabbladdare som levererar 1000 kW per laddpunkt för att kunna ladda Tesla Semi medan chauffören tar sin lagstadgade paus.
Idag har vi ganska gott om laddplatser där det står en semisnabbladdare som laddar med 50 kW, vilket betyder en timmes laddtid för de där 35 milen. Detta eftersom den som driver laddplatsen betalar nätanslutningsavgift baserad på hur mycket ström som krävs vid maxbelastning.
Kort sagt så väljer laddoperatörer idag att bygga så strömsnålt som möjligt och det betyder att risken ökar att den som kommer till en laddplats helt enkelt inte kan ladda för att det är fullt. Allt som behövs för att lösa detta är att göra det ekonomiskt rimligt att ha överkapacitet på anslutningen till elnätet vid laddplatser. Observera att det inte handlar om att ta ut mer el än nödvändigt, bara att ha möjlighet att momentant utnyttja högre kapaciteter. Kan Sverige subventionera Amazon med 97% lägre elskatt borde liknande lösningar kunna gå att genomföra när det gäller laddplatser och elpriser för laddoperatörer.
Det är inte olösbart. Jämför vi med Amazons största serverhall så visar det sig att den enda serverhallens elbehov motsvarar en laddpark för 3333 eldrivna personbilar som kan ladda samtidigt med 150 kW. 500 Tesla Semi skulle också kunna laddas med maximala 1000 kW om de laddas på en laddplats med 500 MW in.
1,67 kWh/mil gånger 7000 miljoner mil (7 miljarder mil) betyder 11690 kWh 11,7 MWh
