”Jag hade maxlast på 64 ton”, berättar en lastbilschaufför för expressen.se. ”Svartisen slog till. Det var så inihelvetehalt”.
Bakgrunden är en trafikolycka som inträffade före 05 på fredagsmorgonen norr om Söderhamn. Olyckan inträffade på E4 och temperaturen uppges ha legat på 2 minusgrader. Detta efter att smhi har varnat för besvärligt väglag på platsen i dagar. E4 behöver vara avstängd till 12.00 under dagen säger Trafikverket. Ett trafikverk som ständigt misslyckas att hålla E4, Sveriges pulsåder, halkfri trots tydliga varningar från smhi och avancerad teknik för att ha koll på väglaget längs våra vägar.
Detta är ingen isolerad händelse och lyssnar man på Trafikverkets kommentarer i media blir ointresset och oviljan, eller möjligen okunskapen, tydlig. En dryg vecka innan den här olyckan var det också halka på gång och det på E4. Aftonbladets reporter förstod att det skulle leda till trafiksvårigheter och vände sig till Trafikverkets presstjänst. Svaret visar på det uppenbara problemet att insatserna görs för sent och det på vår viktigaste väg, E4
– Det kan i stort sett bli ”curlingis”, det är det här noppiga istäcket. Och innan salt och sådant har hunnit verka så kan det bli glashalt, säger Bengt Olsson på Trafikverket till aftonbladet.se.
Detta om att vi då hde plusgrader och fuktiga vägbanor samt lätt regn och det skulle följas upp av minusgrader.
Intressant kommentar om man tar i beaktande att han faktiskt säger att man kommer att vänta med att salta tills det fruset på och då lägga salt på redan frusen vägbana i stället för att salta den våta vägbanan innan den fryser, vilket både är mer effektivt och förebygger halkan.
Det finns en verklighet därute. En verklighet där olika delar av en vägsträcka fryser på olika fort. Det kan bero på höjdskillnader, köldstråk, broar som fryser snabbare och så vidare. Framför allt är det så att man som bilist per definition rör sig över ett geografiskt område. Att köra norrut betyder oftast att man möter kylan. Samma sak om man kör mot en väderfront med lägre temperatur.
Allt detta går att förutse och det går att förebygga mycket av halkan med preventiv saltning. Problemet är att du som bilist inte har en aning om när och hur effektivt en viss vägsträcka saltats.
Vi har skapat den perfekta trafikfällan i kombinationen av ett tandlöst trafikverk, en svamlande presstalesperson på verket och en privatisering av halkbekämpningen.
I klartext betyder det att halkbekämpningen sätts in för sent. Långt senare än vad som föreskrivs i upphandlingskraven och lovas till allmänheten.
Som bilist är du helt utlämnad till din egen erfarenhet och din förmåga att analysera väglaget. Jag har mängder av tillfällen då jag efter att ha kört på avsaltad vägbana helt oväntat mötts av isgata på stora vägar som E4, väg 23, väg 30 med flera och detta både 7 och 10 timmar efter att det slutat snöa eller frusit på.
Bengt Olsson säger att vi ska köra sakta, men i verkligheten finns det alltid några som drar upp tempot och till slut misslyckas med resultatet att de själva och andra helt oskyldiga blir indragna i en olycka. Alltså även de som kör extremt sakta för att de inser att det kan vara så att nästa del av vägen inte är halkbekämpad enligt Trafikverkets löften till trafikanterna. Kör vi i 20 km/t i alla lägen så lär vi nå nollvisionen, men det finns som sagt en verklighet därute. Samhället, som det ser ut idag, fungerar inte om vi drar ner tempot så dramatiskt varje gång det finns risk att halkbekämpningen är alldeles för sent ute och idag står E4 stilla efter en dyr olycka med en dyr bärgning som följd. Trafik som inte kommer fram är också en samhällskostnad. Som väl var blev ingen allvarligt skadad i olyckan utanför Söderhamn.
