Trafikverket, Transportstyrelsen, Polisen och MHF. Alla jobbar de för trafiksäkerheten och alla talar de om sänkta hastigheter, men ingen talar om vilka attityder vi ger våra ungdomar när det gäller bilens, och motorcykelns, roll i samhället. Motortidningar talar om ”Asfaltskriget” när de jämför bilars prestanda, och trimmade superbilar med enorma motorstyrkor och däck anpassade för banracing. Det kan till viss del förstås eftersom många motortidningar vänder sig till läsare som ser bilen som en statusmarkör och en leksak mer än som en seriös del i vardagspusslet.
Men, när seriösa dagstidningar som Dagens Nyheter skriver ”Lite kaxigare och betydligt sportigare. Smart har byggt en busigare version av sin aningen tråkigare modell #1”, så ger skribenten intrycket av att en bil värderas högre om man kan köra fort med den och att det är positivt att vara både kaxig och busig i trafiken.
Artikeln var publicerad 18/1 2024, samma dag som Trafikverket gick ut med att det är dags att införa hastighetsmätning även mellan kamerorna. Kameror som enligt Trafikverket räddar liv i trafiken.
Så här skriver DN i samma tidning som man beskriver nya Smart som busig, kaxig och sportig: ”Trafikverket skriver till regeringen att utan dagens fartkameror skulle omkring 38 personer omkomma varje år på de berörda sträckorna. Med dagens metod, så kallad punkt-ATK, har antalet sänkts till 23 personer. Men om snittfarten mellan kamerorna också mäts, så kallad sträck-ATK, skulle ”bara” 16 omkomma, alltså sju färre än med nuvarande metod.”
Längre ner i DN:s artikel om Smart läser jag: ”Styrningen är ingen sensation men #3 går i alla fall dit jag vill och är inte överdrivet tung runt rattens nolläge.”
När mediasverige från Bilsport till DN hyllar kaxighet, busighet och sportighet reservationslöst ger vi ungdomarna en bild av att bilar och bilförare är bättre ju fortare och busigare de kör.
När mediasverige köper och sprider Trafikverkets dåligt underbyggda påståenden om att fartkamerorna räddar ett visst antal liv sprids Trafikverkets lobbying ogranskat.
Vi ger farten skulden till dödsolyckorna trots att en tredjedel av alla dödsolyckor i Sverige är alkohol- eller drogrelaterade.
I takt med att fartkamerorna infördes minskade Polisens trafikkontroller som är den enda möjligheten att komma åt berusade förare i trafiken. Trots detta är det nästan 7 000 personer som fått körkortet indraget på grund av rattfylleri eller drograttfylleri. Samtidigt är det runt 20 000 personer som fått körkortet indraget på grund av fortkörning.
Jag kör mellan 6 000 och 10 000 mil om året och jag har bara sett manuella fartkontroller på motorvägar de senaste 10 åren. På våra motorvägar omkommer i snitt knappa 20 personer om året och hälften av dem är enligt statistik personer som inte får uppehålla sig på motorvägen, läs gående, cyklande och en person på en motorgräsklippare. Den som blivit ertappad med att ha kört i 130 km/t två gånger på en motorväg blir av med körkortet. Det spelar ingen roll om det är i tät trafik mitt på dagen eller på en tom motorväg mitt i natten.
På tal om attityd så återstår frågan om vilken attityd till bilen som skapas när vi låter våra ungdomar köra A-traktorer med racingdäck, sänkta så att de asar ljuddämparen i marken och med en rad attribut kopplade till racing.
