Viltolyckorna fortsätter tyvärr att öka och framför allt är ökningen av antalet viltolyckor där någon i det påkörande fordonet omkommer oroande. Nyligen släppt statistik visar att det under 2023 omkom 9 personer i viltolyckor medan det under åren 2020 till 2022 enbart var 3 till 4 omkomna i viltolyckor varje år. Närmare en tredubbling med andra ord. Det är störst risk att dö i en älgolycka och Kronobergs län toppar tillsammans med Kalmar län statistiken för antalet viltolyckor per registrerad personbil.
Kronobergs län är ett av de mest viltolycksdrabbade länen i Sverige tillsammans med Kalmar län och då gäller det viltolyckor med alla typer av anmälningspliktigt vilt från utter till älg. Viltolyckor är i mångt och mycket ett glesbygdsproblem med stora regionala skillnader och Kronobergs län är ett av länen som har många viltolyckor, så för vår del är viltolycksrisken reell, men på ett riksplan är den av mindre betydelse. Det är därför det har varit en lång strid om viltstängsel längs väg 25 exempelvis.
Tittar vi på statistiken för hur många viltolyckor som inträffar relaterat till antalet registrerade personbilar så har Kalmar län toppat listan de senaste tio åren med Kronobergs län som god tvåa. Man kan också relatera statistiken till längden på landsvägarna eller helt enkelt antalet älgolyckor per län. I Kronobergs län inträffade 239 älgolyckor, 350 vildsvinsolyckor och 1790 rådjursolyckor på väg. Till det kommer viltolyckorna på järnväg. Kalmar län hade 182 älgolyckor, 469 vildsvinsolyckor och hela 3012 rådjursolyckor på väg. Jämför vi med Jämtlands län så inträffade det 535 älgolyckor där under 2023.
Under dygnet är det störst risk för viltolyckor vid gryning och skymning, så därför ökar risken när den tiden sammanfaller med tiden då flest pendlare ska till och från jobbet, vilket är under senvintern. Viltets beteende är också en viktig faktor och då handlar det om brunst och jakt som sätter fart på älgbenen under hösten, som är den årstiden då de flesta viltolyckorna inträffar.
Det har gjorts experiment med viltspeglar och med små visselpipor monterade på bilar men här har det varit svårt att mäta resultatet. Däremot har man konstaterat att siktröjning har en bra effekt. Enligt Trafikverket kan bra siktröjning minska antalet viltolyckor med 25%. Det handlar både om att hålla en öppen yta mellan vägen och skogen samt att ta bort skogsridåer som lämnats för att dölja ett kalhygge. Dels lockar man inte viltet till vägarna om det inte finns något att äta där, dels ser trafikanterna viltet tidigare, samtidigt som viltet ser trafiken och inte känner sig säkra.
Som bilförare kan man göra mycket för att undvika viltolyckor. De två viktigaste åtgärderna är naturligtvis att hålla igen med hastigheten, särskilt vid tider och på platser där risken för viltolyckor är störst, och att använda ögonen. Det gäller att scanna av även vägrenarna och det gäller att vara extra uppmärksam på platser där skogen övergår till öppna fält eller hyggen. Viltet följer gärna skogskanten. Oväntade reflexer kan vara djurögon. Om en reflex från sidostolparna försvinner en stund kan det betyda att vilt gått förbi där. Bromsar bilen framför dig kan det betyda någon form av fara.
Bra strålkastare är grundläggande och det gäller exempelvis så kallade Matrix-strålkastare som bara bländar av en liten yta där det finns ett annat fordon, mötande eller framförvarande. Extraljus är också en bra hjälp, särskilt för den som kör mycket nattetid på vägar med lite trafik. Gärna då ett extraljus med bred utlysning och ett varmt ljus som minskar bländningen från vägmärken. Det finns även bilar med värmekännande kamera som larmar om det finns vilt i diket. En bra, men relativt dyr lösning.
Det gäller också att veta lite om djurens beteende. En älg kan bara stå där på vägen helt plötsligt eller kliva upp ur diket. Här kan det hjälpa att tuta för att få den att stanna till. Sikta på bakdelen om en olycka är oundviklig. Älgen är lättast bak och med lite tur hinner den undan. Vildsvin som bökar i vägrenen kan skrämmas med tutan men ett vildsvin kan också plötsligt komma rusande från ingenstans. Då hjälper inte tutan. Samma sak med rådjur. Dessutom kommer det oftast mer än ett djur när de passerar en väg.
Detta gäller vid viltolycka (källa M Sverige)
- Ring 112 och anmäl olyckan om björn, hjort, järv, lo, mufflonfår, rådjur, utter, varg, vildsvin, älg eller örn är inblandad. Uppge olycksplats och vilken typ av djur det gäller samt i vilken riktning djuret har försvunnit om det inte finns kvar på platsen.
- Märk ut platsen där olyckan har skett.
- Sätt ut varningstriangel 200–300 meter från olycksplatsen. Flytta om möjligt din bil till vägrenen eller parkeringsficka. Sätt på varningsblinkers.
- Skulle du krocka med björn, varg eller vildsvin bör du öka avståndet för markeringen av olycksplatsen upp till 100 meter då dessa djur kan bli mycket aggressiva när de är skadade.
- Skadat och dödat vilt ska omhändertas. Du får dock inte ta med dig ett dött djur, det tillfaller markägaren eller i vissa fall staten.
