Nu är testerna i full gång av vätedrivna lastbilen Mercedes-Benz GenH2. Det är första steget i Daimlers strategi att satsa på bränsleceller för elektrifiering av tunga fjärrtransporter. 2027 räknar man med att lastbilen kommer att finnas att köpa.
Under den senaste tiden har Daimler gjort klart att man ser grön vätgas och bränsleceller som grunden i att göra framtidens tunga fjärrtransporter CO2-neutrala.
Mercedes-Benz GenH2, som rullat på företagets testbanor sedan slutet av april, är en vidareutveckling av den konceptlastbil som visades så sent som förra året.
Målet är en lastbil med 40 tons totalvikt och en räckvidd på minst 100 mil på en tank väte (80 kg). Daimlers plan är att använda flytande väte då det ger lättare tankar och tar mindre plats men kräver extremt låga temperaturer. Tekniska lösningar för detta ska presenteras senare i år, därför drivs bilen än så länge med väte i gasform.
Bilen får även ett batteri som laddas löpande av bränslecellen och som kan ge 500 extra hästkrafter vid behov.
Lång livslängd
Även om Mercedes-Benz GenH2 är lik märkets vanliga lastbil Actros så är all teknik helt ny. Det betyder till exempel att vibrationer kommer att uppträda på nya sätt och på nya delar av bilen. Det betyder att den måste genomgå lika många tester som om det var en helt ny lastbilsmodell.
Den färdiga lastbilen ska vara konstruerad för att klara 120.000 mils körning under 10 år och totalt 25.000 drifttimmar.
Tester på allmän väg ska börja senare i år och sedan vidtar kundtester enligt plan 2023. Målet är att lastbilen ska finnas på marknaden 2027.
Om bränsleceller:
Bränsleceller använder väte (i gas eller flytande form) som när det reagerar med syre i luften skapar el som sedan driver en elmotor. Den enda ”avgasen” är vattenånga.
Om vätgas:
Vätgas kan produceras av vatten som spjälkas till väte och syre med hjälp av el (elektrolys). Därför kan sådan vätgasproduktion sägas vara ett sätt att ”lagra elektricitet”. Om elektrolysen sker med förnybar el kan så kallad ”grön vätgas” produceras. Just nu pågår ett intensivt arbete i EU med att skapa en färdplan för produktion och distribution av grön vätgas. Något som ses som en av de stora drivkrafterna i EU:s gröna omställning.
Om vätgas i infrastrukturen:
Vätgasproduktion kan vara en strategiskt viktigt teknik för att lagra el genom att producera vätgas när vindkraften överproducerar och sedan lagra den för att producera elektricitet via bränsleceller när förnybar elproduktion inte klarar efterfrågan.
